Användningen av alfa-PVP har minskat en aning – staden fortsätter att minska de olägenheter som droger medför också genom nya försök

Staden har aktivt fortsatt sitt arbete för att undanröja de olägenheter som droger medför. Staden ingrep i situationen när drogsituationen för ett år sedan snabbt förvärrades och började synas mer än tidigare i gatubilden.

Tillgången till drogavvänjning effektiviserades och man började få tillgång till avdelningen senast nästa vardag.

Pia Pulkkinen, stadens chef för missbrukartjänsterna, berättar att av stadens åtgärder mot drogsituationen har i synnerhet just snabb tillgång till vård och avvänjning fått särskilt mycket beröm.

Staden har också gjort det lättare för hjälpbehövande att söka sig till vård, då de sjukskötare och socialhandledare som utför rusmedelsarbete vid behov kan göra bedömningen av vårdbehovet där de möter missbrukare.

Mobila och uppsökande arbetstagare kan också ledsaga en person till vård direkt från gatan.

Möjligheterna till rehabilitering har förbättrats. I Dals sjukhusområde fungerar numera en enhet för medicinsk rehabilitering, vilket innebär att man smidigt kan övergå från avvänjningen direkt till rehabiliteringen.

Återhämtningen kan stödjas inom missbrukartjänsterna ända till rusmedelsfria boendetjänster.

Individuellt anpassad behandling och avvänjning

Den offentliga debatten har gjort den farliga designdrogen alfa-PVP känd för finländarna. Designdrogen används fortfarande mycket.

Situationen har dock blivit något lugnare exempelvis i Vasaskvären i Sörnäs efter att tillgången till avvänjning gjordes snabbare.

Även Institutet för hälsa och välfärds (THL) avloppsvattenundersökningar har visat att användningen av alfa-PVP har minskat något jämfört med topptiderna.

Effektivt rusmedelsarbete behövs fortfarande.

Trots att den snabba tillgången till avvänjning har varit till stor nytta, kan man fortfarande gå till avvänjning enligt plan, som en del av återhämtning som planerats på förhand.

Avvänjning på vårdinstitution behövs inte heller alltid, utan avvänjning som dagverksamhet eller på poliklinik kan lämpa sig bättre för en del missbrukare.

Behovet av avvänjning och rehabilitering är individuellt. För att vården ska lyckas är det avgörande att människorna får stöd för återhämtningen också av sina närstående eller exempelvis genom kamratstöd som organisationer erbjuder. 

Svag socioekonomisk bakgrund ökar riskerna

Det är meningslöst att skuldbelägga rusmedelsberoende för den nuvarande drogsituationen. Vem som helst kan utveckla ett beroende, men en dålig socioekonomisk bakgrund ökar risken för det.

Mikko Tamminen, stadens direktör för boende-, kris- och missbrukartjänster, påminner om dessa fakta.

Dålig social ställning utsätter också för sjukdomar och förkortar den förväntade livslängden.

Utredningar av drogrelaterade dödsfall hos unga har också visat att deras öde ofta föregås av svåra händelser, till exempel omhändertagande. 

När förmånerna skärs ner koncentreras problemen till de mest utsatta. 

Pulkkinen säger att en svag bakgrund måste uppvägas av skyddande faktorer. Det är också möjligt att stärka dem. Situationen kan underlättas bland annat av en god relation till föräldrarna, vänner, avgiftsfria hobbymöjligheter eller exempelvis en skolklass med god gruppanda där ingen mobbas.

En ung person kan också ha ett stort intresse för att delta i drogaffärer i hopp om den status som snabba pengar medför. Ett kriminellt liv kan bli mindre lockande om man har något meningsfullt att göra.

Tamminen och Pulkkinen betonar att man i det förebyggande rusmedelsarbetet bör fästa särskild uppmärksamhet vid fattigdom i barnfamiljer. Om barnfamiljers ställning försämras, syns de skadliga konsekvenserna ännu långt in i framtiden.

Staden gör sitt för att undvika problem nu och i framtiden. Det kan vara en mycket liten sak som avgör om en familj klarar sig eller inte.

Drogmarknaden har vuxit dramatiskt

Helsingfors har begränsade möjligheter att ingripa i de stora orsakerna bakom rusmedelsbruk. Ekonomin i hela Finland har varit dålig länge och arbetslösheten har ökat kraftigt i synnerhet under de senaste åren.

Under de senaste tiderna har det märkts att bostadslöshet har blivit vanligare. Ju längre en person är utan bostad, desto svårare är det att åtgärda situationen. Bostadslöshet innebär också större risk för rusmedelsbruk.

Det ökade rusmedelsbruket förklaras också av drogmarknaden. Droger och läkemedel kan beställas på webben med hemleverans.

– Det är väldigt lätt att få tag på droger nuförtiden. Tidigare måste man känna en knarklangare och möta hen på överenskommen plats. Den nuvarande drogmarknaden är enorm, och det finns många olika slags droger, inklusive den mycket skadliga alfa-PVP, säger Tamminen.

Man kan inte ge upp och staden deltar i att utveckla nya metoder för vård och rehabilitering av missbrukare.

En av de nya psykosociala rehabiliteringsmetoderna är belöningsvård. Internationella undersökningar har redan på 1990-talet visat att belöningar för drogfrihet stöder rehabiliteringen.

I Helsingfors utreder man som bäst möjligheten att inleda ett pilotförsök med belöningsvård vid beroendetjänsten för ungdomar Pysäkki. I praktiken kan belöningen vara till exempel ett presentkort, när kunden deltar i samtalsgrupper.

– Vi vill vara föregångare och utveckla en modell för belöningsvård för hela Finland, berättar Pulkkinen. 

Utöver Helsingfors deltar Egentliga Finlands och Norra Savolax välfärdsområden.

Det är viktigt att vi kan hjälpa så många människor som möjligt att återhämta sig och gå vidare i livet.

– Det är viktigt att vi kan hjälpa så många människor som möjligt att återhämta sig och gå vidare i livet, säger Tamminen.

Effektivt arbete har inte gjorts och kommer inte heller i fortsättningen att göras enbart inom social- och hälsovårdstjänsterna. Särskilt när en missbrukare har varit illa lottad måste hen bygga upp hela sitt liv på nytt, ända från sina levnadsvanor och mänskliga relationer.

Människan ska kunna motivera det för sig själv varför det lönar sig att fortsätta livet rusmedelsfritt. Människan behöver sådana gemenskaper omkring sig som stöder hen i att börja ett nytt liv.

Rena och trygga stadsrum

Det måste vara möjligt att leva och vistas i staden så att det trots drogsituationen känns tryggt på gatorna och i parkerna och att man trivs i stadsrummet.

Anna-Mari Tiitinen-Kairi, teamchef inom stadsmiljösektorn, berättar att renhållningen har effektiviserats i synnerhet på platser där missbrukare trivs. 

Man har samlat skräp och tömt avfallskärl oftare än tidigare. Grenar och täta buskar som skymt gatlyktor har gallrats så att dunklet inte lockar missbrukare till platsen.

Enheten för stadsteknik gör extra rundor och ser till att belysningen är i skick.

Tiitinen-Kairi berättar att man vanligtvis ganska snabbt anmäler problem med skräp eller belysning på olika håll i staden. Utöver invånarna gör också stadens andra enheter anmälningar. 

Arbetet fortsätter också i övrigt. I höstas genomförde staden ett försök med en områdesgårdskarl i Franzénsparken i Torkelsbacken, och det är meningen att försöket ska fortsätta åtminstone fram till hösten. 

En områdesgårdskarl är på plats regelbundet och tar samtidigt hand om renhållningen på daghemsgården och den intilliggande parken.

Det finns separata lokaler för missbrukare. I början av augusti öppnas ett nytt Symppis-dagcenter på Backasgatan, eftersom centret i Sörnäs har varit överbelastat. Sörkan Symppis letar efter nya, större lokaler.

Symppis finns fortsättningsvis också i Östra centrum.

Förebyggandet av drogrelaterade dödsfall kommer att bli lättare förutsatt att den lagstiftning som är på remiss träder i kraft så att man kan dela ut motmedlet mot överdosering av opioider, naloxon, betydligt lättare än för närvarande.

Målen för rusmedelsarbete i den nya strategin

Staden får sin finansiering för social- och hälsovårdstjänster, inklusive missbrukarvård, från staten. Från och med nästa år kommer finansieringen att minskas avsevärt.

– Vi ska fundera ännu närmare på hur vi riktar finansieringen för att vi ska kunna nå så stor nytta och effekt som möjligt med pengarna, säger Tamminen.

Han är nöjd med att samarbetet inom hela stadsorganisationen har blivit starkare när det gäller att bekämpa drogsituationen.

Stadsstyrelsen får Helsingfors rusmedelsstrategi för behandling före sommarsemestersäsongen, enligt nuvarande plan.

Nej, den slutar inte droghandeln, men den hjälper att planera stadens arbete, eftersom strategin fastställer mål och åtgärder för det framtidiga rusmedelsarbetet.

Text: Kirsi Riipinen